Såå .. då fanns d inge återvändo dårå, Rasmus har fått somna in. Svårt att på ålderns höst bli utkastad å bli tvungen att flytta, även för en katt. Nytt revir e inte lätt, å stödjer fullt ut beslutet att låta honom slippa. Hoppas att han har d bättre nu, å tror nog säkert att så e fallet ..
Så Rasmus, tänker på dig. Kärlek.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
usch men va väl bäst ändå... Peace and love
Jag tror att han har det lungt och skönt nu. Slutet är svårt ändå att jag tror att det var det bästa för honom. Puss
Skicka en kommentar