Shit. Jag lever. Joo. Lever. Tänkt så några gånger idag. Å igår. Iaf så att jag råkade ut för en olycka igår. Inte värre än att jag körde punka. Å nää, inte på min Scott. På polon. Mmm. Å kunde gått illa. Däck som krascha lagom på omkörning av två lastbilar, å me bilar både framför å bakom. Å på väg utan väggren sen åxå. Å stod illa till när jag t slut fått stopp på bilen. Men coolt att adrenalinet gav mig sån skärpa, fattar inte. Total koll. Fokus. Jupp. Å tror att detta räddade mig. Kanske inte t livet då, men från att d skulle gått värre.
Å så tack t killen som stanna å hjälpte mig skifta däcket, du e en hjälte. En vardagshjälte på en söndag. Härligt me sådana.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oh, vad glad jag är att det gick bra trots allt. Jag grunnar ju alltid på mina flickor när de är ute på vägarna. Nu förstår Du kanske hur viktigt det är med SMS som jag brukar be om. Killen var ju också helt underbar. Tack. Puss
Skicka en kommentar